FÖRENINGSCASE: TANUMS IF
Tanums IF hade arbetat med Bamsegympa i minst fem år. Sedan valde föreningen att lämna konceptet och istället bygga verksamheten för de yngsta barnen kring ett eget djur: Pandagympa, skapat med hjälp av DJUR-GYMPA.
Två år senare har ingen försvunnit för att föreningen bytte koncept. Pandagympan har idag kölista, Tanums IF upplever att ledarrekryteringen blivit enklare och föreningen har fått större frihet att utveckla verksamheten efter sina egna förutsättningar.
Och barnen?
Enligt föreningsutvecklaren och kanslichefen Erik Sörvik har de inte saknat Bamse.
När Erik får sammanfatta Tanums IF:s erfarenhet av bytet behövs bara fyra ord:
”Enkelt, smidigt, positivt och billigt.”
Vi ringde Erik för att prata om varför Tanums IF valde att lämna Bamsegympa, hur svårt det faktiskt var att få nya ledare hela vägen från intresserad förälder till en färdig gruppstart, hur ledarna, barnen och föräldrarna reagerade, vilka ekonomiska och administrativa skillnader föreningen har upplevt och vad han skulle säga till andra föreningar som funderar på samma sak.
Tanums IF:s byte i korthet
- Minst fem år med Bamsegympa enligt Erik.
- Två år med Pandagympa.
- Erik beskriver själva bytet som helt smärtfritt.
- Ingen hoppade av bara för att föreningen bytte koncept.
- Föreningen upplever enklare ledarrekrytering.
- Tanums IF har fått större möjlighet att anpassa konceptet till den egna föreningen.
- Erik upplever lägre kostnader kopplade till det nya upplägget.
- Barnen har enligt Erik inte saknat Bamse.
- Pandagympan har idag kölista utan att föreningen har annonserat fullt.
- Erik rekommenderar DJUR-GYMPA till andra föreningar.
Erik Sörvik arbetar med att utveckla hela Tanums IF
Erik Sörvik är föreningsutvecklare och kanslichef i Tanums IF. Hans uppdrag är brett och handlar om att utveckla föreningen utifrån dess verksamhetsidé.
Målet är att en bred idrottsförening ska kunna skapa möjligheter för barn, ungdomar och vuxna att röra på sig, leva ett aktivt liv och på så sätt bidra till en bättre hälsa.
Det perspektivet är viktigt för att förstå varför frågan om barngymnastiken blev större än bara valet mellan två olika gympakoncept.
Tanums IF är en bred idrottsförening med flera verksamheter. När Erik kom in i föreningen fanns Bamsegympa redan på plats. Han uppskattar att Tanums IF sammanlagt arbetade med Bamsegympa i minst fem år.
De senaste två åren har föreningen istället bedrivit Pandagympa – Tanums IF:s egen barngympa, skapad med hjälp av DJUR-GYMPA och placerad inom föreningens friidrottsverksamhet.
Tanums IF beskriver själva Pandagympan som en verksamhet skapad med hjälp av DJUR-GYMPA, med fokus på bland annat rörelseglädje, musik, hinderbana och lekar.
Varför lämnade Tanums IF Bamsegympa?
Det är viktigt att vara tydlig med en sak direkt:
Erik beskriver inte Bamsegympa som ett dåligt koncept.
Det som blev svårt för Tanums IF var framför allt organisationen runt verksamheten och hur väl upplägget passade just deras förening.
Bamsegympa bedrivs inom Svenska Gymnastikförbundet. Tanums IF hade ingen annan egentlig gymnastikverksamhet och behövde därför hantera medlemskap, administration, utbildning och andra delar kopplade till ytterligare ett specialistförbund för just den här verksamheten.
När Pandagympan istället kunde läggas inom friidrotten blev barngympan en del av en verksamhetsgren som redan fanns i Tanums IF.
För Erik skapade det framför allt enkelhet.
Samtidigt är han tydlig med att utbildning i sig är något positivt.
”Grundutbildningen är ju en utbildning som alla borde gå. Ledarutbildning är bra.”
Problemet var alltså inte att föreningen ville slippa kunniga ledare. Problemet var hur många saker som behövde falla på plats innan en ny förälder faktiskt kunde stå där med en färdig grupp.
Först hitta en förälder – sedan måste allt hinna bli klart före gruppstarten
Det här är en av de frågor Erik återkommer mest till när han beskriver varför det tidigare upplägget blev svårt för Tanums IF.
Barngymnastik för små barn bygger ofta på att föreningen lyckas rekrytera föräldrar som vill ta steget in som ledare.
Men för Tanums IF räckte det inte att hitta en engagerad förälder.
Först skulle föreningen hitta någon som faktiskt ville ta på sig uppdraget. Därefter skulle personen hinna genomföra de utbildningssteg som krävdes innan gruppen kunde komma igång.
Erik beskriver att Tanums IF i sitt dåvarande upplägg först hade den grundläggande utbildningen och därefter den särskilda Bamsegympa-utbildningen att förhålla sig till.
I föreningens situation fanns enligt Erik två Bamsegympa-utbildningstillfällen per år att försöka passa in.
Det innebar att flera saker behövde stämma samtidigt:
- Föreningen skulle först hitta en förälder som ville bli ledare.
- Föräldern skulle ha möjlighet och vilja att genomföra utbildningen.
- Utbildningsdatumet skulle passa.
- Resan till utbildningen skulle vara praktiskt möjlig.
- Föreningen skulle stå för utbildningskostnader och kringkostnader.
- Allt behövde vara klart i tid innan den planerade gruppstarten.
För en förening i Tanum kunde utbildningen dessutom innebära en lång resa till en annan del av Sverige.
Då är det inte bara själva kursavgiften som spelar roll. Föreningen betalar utbildningen, men resan kostar också pengar och ledaren behöver vara beredd att lägga tiden som krävs.
Och om ett av de få utbildningstillfällena inte passar den förälder som just tackat ja till att bli ledare kan det bli svårt att tajma en planerad terminsstart.
Det är den praktiska processen Erik menar när han beskriver det tidigare upplägget som svårare att få ihop.
Faktakoll: vad krävs för Bamsegympa idag?
Gymnastikförbundet beskriver själva Bamsegympa som ett koncept som ska vara snabbt och lätt för föreningar att komma igång med. Tanums IF:s erfarenhet ovan beskriver hur processen fungerade i just deras organisation och geografiska läge.
Enligt Svenska Gymnastikförbundets aktuella information behöver en förening som vill bedriva Bamsegympa vara medlem i Gymnastikförbundet, godkänna Bamsegympas allmänna villkor och ha minst en aktiv ledare i gruppen som har genomfört Bamsegympa Grund.
Intro Svensk Gymnastik är idag förkunskapskrav till Gymnastikförbundets utbildningar. Den är kostnadsfri, genomförs digitalt på egen hand och tar enligt Gymnastikförbundet cirka två timmar.
Gymnastikförbundets riktpris för utbildningen Bamsegympa är 1 400 kronor under 2026.
Därutöver betalar föreningar som bedriver Bamsegympa en särskild årlig Bamsegympa-avgift på 1 500 kronor per förening.
Priser och regler ovan kontrollerades den 27 augusti 2026 och kan ha ändrats när du läser detta. Aktuella uppgifter bör alltid kontrolleras hos Svenska Gymnastikförbundet.
Källor: Svenska Gymnastikförbundet – Bamsegympa i förening , Intro Svensk Gymnastik och Gymnastikförbundets utbildningshandbok för 2026.
För Tanums IF blev det enklare att rekrytera ledare
När Pandagympan istället kunde organiseras inom Tanums IF:s befintliga verksamhet upplevde föreningen att tröskeln för att få igång en ny grupp blev lägre.
Det betyder inte att vem som helst ska leda barn utan kunskap eller ansvar. Men Tanums IF behövde inte längre få en ny förälder genom samma externa process innan just Pandagympan kunde starta.
Det var en av anledningarna till att ledarna enligt Erik reagerade mycket positivt på bytet.
Föreningen upplevde både att rekryteringen blev enklare och att de ledare som kom in fick större möjlighet att utveckla verksamheten efter gruppens och föreningens behov.
Hur svårt var själva bytet? ”Helt smärtfritt”
En förening som redan har arbetat med ett koncept i flera år kan förstås undra hur mycket arbete det innebär att byta.
På den frågan är Eriks svar tydligt.
”Helt smärtfritt. Det var så enkelt.”
Tanums IF fick ett färdigt grundkoncept att arbeta med och kunde sedan anpassa det till den egna föreningen.
När föreningen tog fram Pandagympans logotyp fick de hjälp av sitt lokala tryckeri.
Det var alltså inte DJUR-GYMPA som skapade Pandagympans lokala grafiska profil. Tanums IF kunde istället arbeta tillsammans med en aktör på hemmaplan och bygga vidare på konceptet i sina egna svartvita föreningsfärger.
För ledarna kunde verksamheten fortfarande bygga på ett färdigt barngympakoncept, men föreningen upplevde att mycket av den tunga administrationen runt omkring försvann.
DJUR-GYMPA blev Pandagympa – i Tanums IF:s egna färger
Tanums IF:s färger är svart och vitt.
Valet av djur blev därför ganska självklart:
Pandan.
DJUR-GYMPA blev Pandagympa.
För Erik är möjligheten att utgå från en färdig bas men ändå forma verksamheten efter den egna föreningen en av de stora fördelarna.
”Man får en bas och den är perfekt, men man kan göra förändringar beroende på vad som händer.”
Eftersom Pandagympan ligger inom friidrotten kan Tanums IF exempelvis välja att få in mer kast, koordination eller andra moment som passar föreningens fortsatta verksamhet.
Ledarna behöver alltså inte bygga ett eget gympakoncept från noll.
De får en bas att arbeta med – men har friheten att utveckla den.
Ett licensierat koncept och ett anpassningsbart koncept fungerar olika
Bamsegympas allmänna villkor förklarar varför möjligheterna ser annorlunda ut.
Bamsegympa bygger på ett licensavtal kring Bamse och hans vänner. Därför behöver material, marknadsföring, figurer, färger och presentation följa de riktlinjer som gäller för varumärket.
Gymnastikförbundet skriver bland annat att underlicenstagare inte får skapa eget Bamsegympa-material utan ska använda de godkända mallarna.
Gymnastikförbundet anger också att Bamsegympa ska se likadant ut oavsett var verksamheten bedrivs.
Det är naturligt för ett licensierat varumärkeskoncept.
För Tanums IF var det däremot en fördel att kunna göra det motsatta med Pandagympan: använda sina egna färger, sitt eget djur, sitt lokala tryckeri och utveckla innehållet efter den egna verksamheten.
Källa: Svenska Gymnastikförbundet – Allmänna villkor Bamsegympa .
Ingen lämnade bara för att Bamse försvann
En av de mest intressanta delarna av Tanums IF:s erfarenhet är vad som hände med deltagandet när föreningen bytte.
I det första skedet förändrades deltagandet enligt Erik inte.
Ingen hoppade av bara för att Bamsegympa blev Pandagympa.
Föreningen såg alltså inte någon omedelbar ökning efter bytet – men heller inget tapp när Bamse försvann ur verksamheten.
Två år senare ser situationen annorlunda ut. Idag har Pandagympan fler barn som vill delta än föreningen har plats för.
Men saknade barnen Bamse?
Det är kanske den mest självklara frågan vid hela bytet.
Bamse är en välkänd svensk barnfigur och hade varit en del av Tanums IF:s barngympa under flera år.
Hur reagerade barnen när föreningen istället började med Pandagympa?
”Nej, det har fungerat lika bra. Det finns ingen skillnad.”
Erik berättar att han inte har hört några negativa reaktioner från barn eller föräldrar på själva bytet.
Någon har frågat om föreningen erbjuder Bamsegympa. Då har Tanums IF förklarat att de istället har Pandagympa, och Erik har inte upplevt att någon tyckt att det varit negativt.
Han ser djurtemat som något barn lätt kan relatera till.
”Alla barn har en relation till djur.”
Som exempel berättar han om sin egen son, vars favoritövning är att låtsas vara olika djur.
Erik har också en personlig fundering kring vem Bamse-varumärket egentligen betyder allra mest för.
”Ska man vara krass så är Bamse något för oss som är 30–35. Vi är uppväxta med det – inte våra barn.”
Det är Eriks egen reflektion, inte ett påstående om att dagens barn inte tycker om Bamse.
Det Tanums IF faktiskt kan säga utifrån sin egen verksamhet är att barnen accepterade bytet och att deltagandet inte föll när Pandagympan ersatte Bamsegympan.
Idag är problemet snarare att alla inte får plats
Två år senare är situationen en annan.
Tanums IF:s största utmaning är enligt Erik inte att hitta barn som vill gå på Pandagympa.
Det är att föreningens lokaler ska räcka till.
”Nu har vi för många som vill vara med. Vi har kölista, utan att vi har annonserat fullt.”
Det går naturligtvis inte att slå fast att DJUR-GYMPA i sig har orsakat kölistan.
Men det går att konstatera något annat:
Tanums IF behövde inte behålla Bamsegympa för att behålla efterfrågan på verksamheten.
Först var deltagandet stabilt efter bytet.
Idag finns fler barn som vill vara med än föreningen har plats för.
Pandagympan blev barnens första steg in i Tanums IF
Här finns en annan effekt som Erik tycker är intressant.
När Pandagympan blev en del av Tanums IF:s egen friidrottsverksamhet blev den också en mycket tidig introduktion till själva föreningen.
Barnen möter Tanums IF:s svartvita färger.
De möter föreningens egen panda.
De möter Tanums IF:s ledare och verksamhet från början.
”Vi skapar ju samtidigt en tidig föreningsanknytning. De har våra färger från början och det presenteras som vårt djur – som föreningens.”
När barnen sedan blir äldre finns flera naturliga vägar vidare inom samma förening.
De kan fortsätta med friidrott.
De kan gå vidare till fotboll.
Eller göra båda.
Erik berättar att Tanums IF faktiskt har sett fler barn gå vidare från Pandagympan till nästa friidrottsgrupp.
Han är samtidigt noga med att inte dra en slutsats som föreningen inte kan bevisa.
”Det kan vara en tillfällighet, men vi skapar ju samtidigt en tidig föreningsanknytning.”
Barnen kommer också bättre förberedda till nästa nivå
Tanums IF har gjort ytterligare en observation kring barn som har deltagit i Pandagympan.
”Vi märker att de barn som har gått Pandagympan har en högre kunskapsnivå när de kommer upp i nästa nivå.”
Det här ska inte läsas som en jämförelse mellan DJUR-GYMPA och Bamsegympa.
Erik jämför istället barn som redan har fått den tidiga rörelse- och gymnastikträningen med barn som kommer in i nästa grupp utan samma erfarenhet.
Tanums IF:s upplevelse är att barnen som har gått Pandagympan kommer vidare med en bättre grund.
Det är föreningens praktiska observation, inte resultatet av en vetenskaplig studie.
Feedback från ledarna blir nytt material
Möjligheten att utveckla konceptet blir särskilt tydlig när något i materialet inte fungerar optimalt för en grupp.
Tanums IF:s ledare använde DJUR-GYMPA:s två massagesagor.
Den ena var ungefär 1,5 minut lång.
Den andra var ungefär 4 minuter.
När barnen blev större upplevde ledarna att de började växa ur den korta sagan, men att steget direkt från cirka 1,5 minut till cirka 4 minuter blev för stort.
Ledarna hörde därför av sig och berättade vad de saknade.
Den feedbacken har nu resulterat i en ny massagesaga på ungefär 3 minuter.
Den kan Tanums IF använda som ett mellansteg när den nya säsongen startar.
För oss bakom DJUR-GYMPA är det precis så konceptet är tänkt att utvecklas.
När en förening som faktiskt använder materialet upptäcker ett behov kan den återkopplingen hjälpa oss att förbättra materialet även för andra.
Sedan den förra säsongen har DJUR-GYMPA dessutom fått ett nytt material med meditation för barn.
Om Tanums IF vill använda meditationerna under den kommande säsongen blir helt deras eget beslut.
Det är också en del av grundidén: material kan läggas till och utvecklas, men föreningen bestämmer själv vad som passar den egna gruppen.
Ekonomin var inte allt – men den spelade stor roll
Den praktiska processen och administrationen var viktiga delar i beslutet.
Men Erik är samtidigt tydlig med att kostnaden spelar roll för en förening.
Om pengar kan frigöras från administration, avgifter, utbildningsresor eller andra kringkostnader kan de istället användas någon annanstans i verksamheten.
”Finns det besparingar är det klart att det är bra att kunna lägga pengarna på andra saker.”
Under intervjun gör Erik en ungefärlig uppskattning av några av de kostnader och kringkostnader som Tanums IF hade i sitt tidigare upplägg och som har förändrats efter bytet.
| Område | Eriks uppskattning för Tanums IF |
|---|---|
| Förbundsrelaterade avgifter | cirka 2 000 kr |
| Utbildningar, resor och kostnader runt utbildningarna | cirka 10 000 kr |
| Administrativ arbetstid | cirka 1 000 kr |
| Musikrelaterade kostnader i Tanums IF:s tidigare upplägg | cirka 2 000 kr |
| Sammanlagd uppskattning | cirka 15 000 kr |
Viktigt: Beloppen ovan är Erik Sörviks ungefärliga uppskattning av Tanums IF:s egna kostnader och kringkostnader i det tidigare upplägget. Det är inte en generell prislista för Bamsegympa och andra föreningar kan ha helt andra förutsättningar.
I uppskattningen ovan räknade Erik dessutom inte med barnens tröjor. Det är ytterligare en kostnad där Tanums IF idag ser en tydlig skillnad.
En Bamsegympa-barntröja kostar vid den här artikelns faktakontroll 189 kronor i Gymnastikförbundets Gymnastikshoppen. Erik uppskattar Tanums IF:s kostnad för en egen Pandagympa-tröja till ungefär 80–85 kronor.
Det innebär en skillnad på ungefär 100–110 kronor per barntröja.
Det är också viktigt att skilja Tanums IF:s historiska kostnadsbild från dagens officiella kurspriser.
Gymnastikförbundets riktpris för själva Bamsegympa-utbildningen under 2026 är 1 400 kronor. Eriks betydligt större uppskattning ovan handlar alltså inte om priset på en enskild kurs, utan om Tanums IF:s samlade erfarenhet av utbildningssteg, resor och andra kostnader runt att få ledare på plats.
Pris på Bamsegympa-barntröjan kontrollerat den 27 augusti 2026: Gymnastikshoppen – Bamsegympa . Priset kan ha ändrats när du läser detta.
Musiken innebar också kostnad och administration
Erik räknar också musiken som en konkret skillnad mellan Tanums IF:s tidigare upplägg och Pandagympan.
I samband med Bamsegympan behövde föreningen enligt Erik hantera både musikrelaterade avgifter och administration.
Han beskriver att föreningen använde ett konto eller en musiktjänst avsedd för föreningsmässig/offentlig uppspelning istället för ett vanligt privat Spotify-konto.
Därutöver hanterade föreningen STIM/SAMI och den rapportering som hörde till musikanvändningen, inklusive uppgifter kring hur musiken användes.
Det är också en del av den administrativa arbetstid Erik menar lätt försvinner i mängden när man bara tittar på enskilda avgifter.
I Tanums IF:s nuvarande Pandagympa-upplägg uppger Erik att de inte längre har samma musikrelaterade konto, kostnader och rapportering kopplade till verksamheten.
Faktakoll: Bamsegympa, musik och STIM/SAMI
Gymnastikförbundet skriver i sin aktuella information att Bamsegympa-föreningar ska redovisa Bamsegympa som ackompanjemangsmusik till STIM/SAMI.
För DJUR-GYMPA har vi valt ett annat upplägg för den musik som hör till konceptet.
DJUR-GYMPA:s egen musik finns tillgänglig kostnadsfritt via webbplatsen och kan även laddas ner för användning i verksamheten enligt våra användningsvillkor.
Vi har valt att inte ansluta DJUR-GYMPA-musiken till STIM/SAMI eftersom ambitionen från början har varit att föreningar ska kunna använda konceptets egen musik utan att kostnaden för själva DJUR-GYMPA-musiken blir ytterligare en tröskel.
Det innebär att vi själva går miste om möjliga intäkter från den typen av kollektiv rättighetsförvaltning, men för oss är det viktigare att DJUR-GYMPA ska kunna vara så enkelt och kostnadseffektivt som möjligt för föreningar som vill få fler barn i rörelse.
Det gäller DJUR-GYMPA:s egen musik. Om en förening väljer att spela annan musik i sin verksamhet behöver den naturligtvis följa de regler och licensvillkor som gäller för den musiken.
Källa: Svenska Gymnastikförbundet – Bamsegympa marknadsföring . Uppgifterna kontrollerades den 27 augusti 2026 och regler kan förändras efter publicering.
Administration är också en verklig kostnad för föreningen
En återkommande poäng i samtalet med Erik är att kostnader inte bara handlar om fakturor.
Föreningens tid har också ett värde.
Någon ska hitta utbildningar.
Någon ska få datumen att passa.
Någon ska boka.
Någon ska resa.
Någon ska hantera medlemskap, musikrapportering och andra administrativa delar.
Varje liten punkt behöver inte vara särskilt stor för sig.
Men tillsammans påverkar de hur lätt eller svårt det är för en förening att faktiskt få igång en barngrupp.
För Tanums IF var enkelheten därför minst lika viktig som själva prislappen.
189 kronor mot 80–85 kronor per barntröja
Ett väldigt konkret exempel på hur ekonomi och föreningsfrihet hänger ihop är barnens tröjor.
Gymnastikförbundets officiella Gymnastikshoppen säljer vid vår faktakontroll en Bamsegympa-barntröja för 189 kronor.
Tanums IF gör istället sina Pandagympa-tröjor lokalt.
Erik uppskattar deras kostnad till ungefär 80–85 kronor per tröja när föreningen köper större volymer.
Det betyder en skillnad på ungefär 100–110 kronor per tröja.
Det låter kanske inte enormt när man tittar på en enda T-shirt. Men i en förening multipliceras kostnaden snabbt.
- 10 tröjor: cirka 1 000–1 100 kronor i skillnad.
- 25 tröjor: cirka 2 600–2 700 kronor i skillnad.
- 50 tröjor: cirka 5 200–5 450 kronor i skillnad.
- 100 tröjor: cirka 10 400–10 900 kronor i skillnad.
För Tanums IF finns dessutom en annan fördel: föreningen bestämmer själv.
De kan använda sitt lokala tryckeri, arbeta med sin egen Pandagympa-logotyp och potentiellt koppla produktionen till sina egna sponsoravtal.
Alla föreningar har förstås inte samma lokala kontakter eller möjlighet att själva köpa in och trycka tröjor till Tanums IF:s pris.
Därför är vi faktiskt ganska stolta över att även kunna erbjuda DJUR-GYMPA-tröjor för 90 kronor styck till föreningar som vill ha en färdig lösning utan att behöva ordna ett eget lokalt tryckupplägg.
Det innebär att även en förening utan Tanums IF:s lokala förutsättningar kan få en DJUR-GYMPA-tröja för ungefär 100 kronor mindre per barn än Bamsegympa-tröjan som kostade 189 kronor när artikeln kontrollerades.
Vår tanke är enkel: en tröja ska kunna bidra till gemenskap och göra verksamheten roligare för barnen utan att bli en onödigt stor kostnad för föreningen eller familjen.
”Har man lägre kostnad så får man flexibilitet. Man kan sälja den billigt för föräldrarna eller lägga på tio kronor för att få lite pengar att använda inom föreningen och göra det bättre för barnen.”
Bamsegympa-barntröjan kostade 189 kronor i Gymnastikshoppen när artikeln kontrollerades den 27 augusti 2026. Erik Sörviks 80–85 kronor är hans uppskattning av Tanums IF:s kostnad för deras egen Pandagympa-tröja. DJUR-GYMPA-tröjan kostade 90 kronor när artikeln skrevs. Priser kan förändras över tid.
Vad är den största skillnaden enligt Tanums IF?
När man lägger ihop Eriks svar framträder en ganska tydlig bild.
För Tanums IF handlar bytet inte bara om att ett koncept kostar mindre än ett annat.
Det handlar om att föreningen fått större kontroll över sin egen barnverksamhet.
De kan använda sina egna färger.
De kan använda sitt eget djur.
De kan utveckla övningarna efter sin idrott.
De kan låta ledarnas feedback påverka nytt material.
De kan hantera tröjor tillsammans med sitt lokala tryckeri.
De kan placera verksamheten inom en idrott som redan finns i föreningen.
Och de kan bygga en naturlig väg från barnets första gympagrupp vidare in i resten av Tanums IF.
Samtidigt behöver ledarna inte börja med ett tomt papper.
Grundkonceptet finns redan där.
Är DJUR-GYMPA ett alternativ till Bamsegympa för andra föreningar?
Tanums IF:s erfarenhet kan naturligtvis inte automatiskt översättas till varje förening i Sverige.
Föreningar har olika organisation, geografi, ekonomi, idrotter och förutsättningar.
Men Tanums IF har något som är särskilt intressant i den här diskussionen:
De har faktiskt erfarenhet av båda uppläggen.
Föreningen arbetade med Bamsegympa under minst fem år och har därefter arbetat med Pandagympa i två år.
De såg inte barn lämna när konceptet byttes.
De beskriver övergången som helt smärtfri.
De upplever enklare ledarrekrytering.
De uppskattar att deras egna kostnader har minskat.
Och idag står barn i kö för att få plats.
När vi frågar Erik om han skulle rekommendera DJUR-GYMPA till andra föreningar är svaret tydligt.
”Det är ett välkomponerat koncept som fungerar väldigt bra och går att anpassa i den egna föreningen. Kostnadsmässigt är det också lägre kostnader kopplade till DJUR-GYMPA.”
När Erik får frågan om han själv skulle göra bytet är svaret också ja.
Tanums IF bytte inte bara gympakoncept – de gjorde verksamheten till sin egen
Kanske är det den viktigaste lärdomen från Tanums IF:s första två år med Pandagympa.
Det som tidigare var ett externt licensierat koncept blev istället en verksamhet som tydligt hör ihop med den egna föreningen.
Pandan är deras.
Färgerna är deras.
Tröjorna kan de själva påverka.
Innehållet kan utvecklas när ledarna ser ett behov.
Barnen kommer in i Tanums IF:s verksamhet från början.
Och när barnen blir äldre finns friidrott, fotboll eller båda två som naturliga vägar vidare.
Ledarna har fortfarande ett färdigt material att luta sig mot – men föreningen har möjlighet att göra verksamheten till sin egen.
Och två år efter bytet är utmaningen inte att hitta barn som vill delta.
Utmaningen är att få plats med dem.
Fyra ord får sammanfatta
När Erik mot slutet av intervjun ombeds sammanfatta Tanums IF:s erfarenhet behöver svaret inte vara långt.
”Enkelt. Smidigt. Positivt. Billigt.”
Vill ni prata med en förening som faktiskt har gjort bytet?
Ni behöver inte bara läsa vad vi på DJUR-GYMPA säger om konceptet.
Erik Sörvik har gett sitt godkännande till att andra föreningar kontaktar honom för att prata om Tanums IF:s erfarenheter av Bamsegympa, bytet till Pandagympa och hur verksamheten fungerar idag.
Erik Sörvik
Föreningsutvecklare och kanslichef
Tanums IF
Telefon: 073-803 12 77
Läs även om verksamheten direkt hos Tanums IF: Tanums IF – Pandagympa .
Om intervjun
Artikeln bygger på en telefonintervju med Erik Sörvik, föreningsutvecklare och kanslichef i Tanums IF, den 27 augusti 2026.
Uppgifter om Tanums IF:s tidigare kostnader, administration, utbildningsprocess, ledarrekrytering, deltagande, barnens reaktioner och verksamhetens utveckling återger Erik Sörviks erfarenheter och uppskattningar från Tanums IF:s egen verksamhet.
Där officiella aktuella uppgifter om Bamsegympa anges har de kontrollerats mot Svenska Gymnastikförbundets information. Priser och villkor kan förändras efter artikelns publicering.
DJUR-GYMPA är ett fristående koncept och har ingen koppling till, sponsring från eller godkännande av Bamsegympa, Bamse eller Svenska Gymnastikförbundet.
